MJÖLKSYRAN I BOKASHIN GER DEN GODA JORDEN
I en fermentering med EM (mikroorganismerna som finns på bokashiströets korn) så strävar vi efter att mjölksyrning dominerar fermenteringen av matresterna. Den bildade mjölksyran sänker pH och ger en frisk behaglig lukt som inte stannar kvar i rummet efter att man har öppnat hinken. Då blir det också bra jord på kort tid av det du fermenterat.
Det är viktigt att få till en bra fermentering med stor andel mjölksyrning, för de ämnen som kan bildas under en sekundär fermentering (dålig lukt) är inte bra för jorden och växterna. Groningen försämras, man får svaga växter från de frön som gror och försådda plantor försvagas och slutar växa när de planteras i sådan jord. När pH är för högt så kan patogener, sjukdomsframkallande bakterier och svampar växa till mer och det påverkar inomhusmiljön och hälsan negativt.
ANVÄND INTE PAPPER I BOKASHIHINKEN
Använd aldrig papper (några tussar hushållspapper är ok) när du ska fermentera matrester. De som ger tips om det försöker lösa problemet med dålig lukt på samma sätt som man gör i en kompost, men det blir helt fel i en bokashihink. I en kompost använder man kolrikt material, som papper, för att balansera fukt och lukt i fuktiga matrester, men i en bokashihink, som klarar av att fermentera bara fuktiga matrester med bra lukt, blir det helt fel.
Man kan inte suga upp vätskan som bildas i hinken under fermenteringen genom att blanda papper och matrester för då blir det liten eller ingen fermentering eftersom papper inte kan fermenteras, bara brytas ner av svamp. Papper gynnar svamptillväxt, vilka konkurrerar med mjölksyrebakterierna om matresterna, så det tillsatta pappret leder till mindre mjölksyrabildning, vilket i sin tur gynnar dålig fermentering och bildning av ämnen som luktar illa och inte är bra för hälsan. Pappret kan alltså minska dålig lukt men resultatet är ändå att det blir en sämre jord eftersom det inte blir en bra fermentering.
DOSERINGSANVISNINGAR
Se till att alltid ha färskt strö om du köper från bokashi.se, granngården, blomsterlandet, bauhaus, greenfoot, plantagen. Kräv bäst-före-datum så du vet att ströet verkligen tar bort lukt och ger en säker fermentering inomhus. Ta 2-4 matskedar per liter köksavfall med det ströet när det luktar friskt syrligt, sluta använd det i en bokashihink om det luktar starkt surt likt ättika. Då har mjölksyrebakterierna blivit för få när de konkurrerats ut av de andra mikroorganismerna i ströet.
Om du köper det torra bokashiströet (Bokashi torrt strö) från mikrojord så har du heller inte papper i hinken, det behövs inte för det blir bra lukt med små mängder strö, 1-2 matskedar per 2 liter köksavfall räcker. I torrt strö är mikroorganismerna i vila ända tills de hamnar på de fuktiga matresterna. Därför är hållbarheten lång så länge ströet förvaras torrt och mörkt, tillverkaren garanterar två år. Om det bokashiströ du köpt ger dålig lukt i hinken, även om du tar rätt mängd så finns det inte tillräckligt med mjölksyrebakterier med där (det har blivit för gammalt) eller så har du för mycket fett (feta såser, olja, fisk och kött) och animaliska proteiner (mjölkprodukter, kött, fisk) i hinken.
Du som har mer av animaliskt protein och fett i hinken än vad du har grönsaks- och fruktrester kan använda ”Bokashi torrt strö utan agnar” som strö istället (finns på mikrojord.com), då blir det en nästan luktfri fermentering även av svåra matrester.
HINKEN MÅSTE VARA TÄT!
En tät hink är en förutsättning för att fermenteringen ska lyckas. En tät hink har ett lock som är svårt att sätta på. Snäpplock fungerar inte utan gummitätning. Det är okej med luften som kommer in när du öppnar hinken en gång om dagen för att fylla på den, syret i luften förbrukas fort. Men, den stadiga ström av syre från luft som kommer in när hinken är otät, den sätter stopp för mjölksyrebakteriernas fermentering, och då kommer det lukta illa. Förutom dålig lukt så kan bildning av svamp och mögel på toppen vara tecken på otäthet.
Misstänker man att hinken är otät, så kan man tynga ner locket genom att sätta en bricka eller liknande som täcker lockets alla fyra kanter, och lägga böcker och annat tungt på toppen, 3-5 kg. Avstannar möglets tillväxt då så var locket otätt. Det här knepet är också bra ifall man har haft i så mycket frukt i hinken så att man har fått en jäsning med gasutveckling (koldioxid) som trycker upp locket. Med stängt lock i 2-3 dagar så hämmas jäsningen så mycket att mjölksyrebildningen kan ta över, och gasproduktionen upphör.
Har man haft en hink med dålig lukt så kan den fortsätta lukta illa, eftersom ämnena som luktar illa fastnar i plasten. Ett enkelt sätt att tvätta bort dem är att stryka på matolja (ta någon billig eller som har blivit för gammal). Låt sitta i minst en kvart, och torka sen bort oljan. Upprepa till lukten är borta.
Kom ihåg att bokashihinken är gjord för inomhusbruk. Hinken slits fortare om den förvaras så att den utsätts för stark solstrålning utomhus. UV-skyddet i plasten förbrukas för fort, och till sist blir plasten spröd och och går lätt sönder. Det är heller inte bra om hinkens innehåll fryser så att plasten spricker. Det är heller inte lämpligt att stapla kranhinkar utan att ha något emellan som fördelar tyngden till kanterna av locket. Vad gäller processen så fungerar den bäst i rumstemperatur eller högre. Mellan 15-18 grader kan också fungera, men då är det bäst att låta den stå en vecka till på efterfermentering (3 istället för 2 veckor).